Meditation - att röra sig in mot centrum

Skribent: Linda Nihlén
 Tema: Meditation
 Redaktör: Linda Nihlén

Jag sitter i mitt sovrum med laptopen i knäet. När jag lyfter blicken från skärmen så ser jag sängen, två byråer, ett fönster, några träd, en hög med kläder och grannhuset. Jag riktar blicken mot grannhuset, ser den rosamålade stenfasaden, den djuplila dörren och porslinsstatyerna i fönsterkarmarna. Träden, klädhögen och byråerna finns kvar i mitt synfält men är inte aktiva. Det är meditation för mig, att ”titta” med medvetandet. På så sätt vet jag att även om känslor, tankar, kaos, ångest och smärta fingerar i mitt sinne så kan jag rikta medvetandet mot det lugna, mot det som existerar. Låta tankar och känslor finnas men inte nära dem med mer tankar och känslor.

Det är enklare sagt än gjort men ändock inte svårt. Som vilken förmåga som helst handlar det om att öva, helst varje dag. Ju oftare man riktar sin uppmärksamhet mot sitt centrum desto lättare blir det att hitta dit. Som jag ser det så är meditation i sig inte svårt, det svåra är att sluta lyssna på sinnets undanflykter och bortförklaringar och bara sätta sig och meditera. Simple as that. Ibland är det svårare, det är okej. Ibland förvirrar jag mig helt i tankarna, det är också okej. Då förlåter jag mig själv och återgår till andningen. 

Det finns inget görande, ingen prestation, ingen kamp. Du ska inte ta bort känslor och tankar eller kämpa dig fram till ditt centrum. Det som du riktar uppmärksamheten mot är ditt djupaste jag, bortom allt yttre. Det finns alltid där – stilla, oföränderligt. Som en skärm på vilken tankar och känslor spelas upp. Om en brand visas på skärmen så bränns den inte, om ett hav stormar så blir inte skärmen blöt.

Bild: http://minucha.artelista.com/en/

En bild som jag ofta återkommer till när jag mår dåligt är bilden av ett stormande hav. Om du är där mitt ute i det stormande havet – inte försöker du väl greppa tag om vågorna? Så varför försöker vi människor i tider av storm hålla oss fast vid känslor och tankar?

Jag tänker att en stor del av nutidsmänniskans dåliga mående handlar om att vi lär oss just det. Att vi är våra tankar och känslor. Jag önskar att min första psykolog som jag började gå till när jag var sju år hade sagt till mig ”Det är okej att vara ledsen och rädd, du är inte ledsenhet och rädsla. Det är bara tankar och känslor på besök. Öppna dörren för dem om du vill men du är ditt hem”.

Det finns många saker man kan meditera på; känslor, mantran, andning, Gud... Det är en resa, ett äventyr att hitta sina favoriter. Om du vill börja med andningen så kommer här några tips.

Andas genom näsan, fokusera på dina andetag. Känn hur luften passerar näsborrarna och går ner genom lungorna till magen och ut igen. Pressa inte, ansträng dig inte – bara andas. När tankar kommer, notera dem och låt dem flyta iväg som moln över himmelen.
Varianter; Räkna dina andetag från 100 ner till 0, när du är klar eller tappar bort dig börja om från början. Visualisera en strand, tänk att varje tanke är ett sandslott och varje andetag är en våg som jämnar det med marken. Sandkornen finns kvar men tankarna sköljs bort. Tänk dig att du sitter vid en å, varje tanke du får lägger du på ett blad och ser flyta iväg med strömmen.

Senare i veckan kommer lite tips på människor som har funderat mer på det här med meditation. Har du en historia att berätta? Maila shedo.blogg@gmail.com

Till dess, Ljus