Visar inlägg med etikett Om perfektion - vad är det att vara perfekt?. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Om perfektion - vad är det att vara perfekt?. Visa alla inlägg

lördag 3 oktober 2009

Tema Perfektion: Vad är egentligen perfekt?

Skribent och redaktör: Lisa Isaksson
Tema: Om perfektion - vad är det att vara perfekt?



Under större delen av mitt liv har jag varit en duktig flicka ut i fingerspetsarna, med en ständig strävan efter perfektion. Måste ha alla rätt på alla prov för att inte vara dålig, får inte göra fel, får inte misslyckas - för då är jag misslyckad. Jag var livrädd för att inte duga, inte vara bra nog, och min rädsla för att misslyckas har hållit mig tillbaka så mycket i livet, hindrat mig från att göra saker som jag ville göra men inte visste om jag skulle lyckas med, och inte minst hindrat mig från att testa nya saker. Hur många är bra på något första gången? Jag har haft en press på mig att vara duktig från steg 1, lära snabbt och bemästra lika snabbt. När allt blir en jakt på prestation, och inte ens toppresultat ger något större lugn, för tänk om jag inte gör lika bra ifrån mig nästa gång, så blir livet en ständig stress. Jag levde med en konstant stress i kroppen, och en lika konstant rädsla för att när som helst kunna bli avslöjad som misslyckad.

När andra pratade om att göra sitt bästa i stället för att slita ihjäl sig och att man bara behövde vara bra nog förstod jag inte. Hur vet man när man gör sitt bästa? Vem talar om vad som är bra nog? För den som alltid varit högpresterande och alltid blivit sedd för och genom sina prestationer är det inte självklara begrepp. I min värld var bra nog och mitt bästa lika med toppresultat, utom i de få fall där jag kunde se att det fanns alibin och godtagbara ursäkter att inte vara bäst. Periodvis var anorexin och självskadandet sådana alibin - som när jag vid varje D-uppsats (= den stora uppsatsen på fjärde terminens universitetsstudier) drabbades av förlamande prestationstvångest (tvång + ångest) när mina handledare lovordade mina uppsatsförslag, för hur skulle jag någonsin kunna leva upp till deras förväntningar. Resultatet blev att jag i stället för att fördjupa mig i forskning på uppsatsämnet fördjupade mig rejält i självsvält och självskadande. Det får man inga högskolepoäng och inga examina på.

Så för mig har mycket av vägen ut handlat om att släppa den negativa perfektionen, lära mig vad bra nog är och att omdefiniera begreppet "perfekt". För vad är egentligen perfekt? Felfritt är ett ord som jag direkt kommer att tänka på. Något ouppnåeligt är ett annat begrepp som jag förknippar med perfektion. När jag började tänka i de banorna och analysera vad jag menade med perfekt och vad jag ville uppnå insåg jag att min jakt på perfektion var jakten efter något som inte fanns. Jag hade jagat solkatter.
Att sätta höga mål är en sak, för dem kan man ändå uppnå. Att sätta omöjliga mål, som blir ännu omöjligare när man inte ens har definierat själva målet, är ett bra recept på en fåfänglig kamp som bara leder till otillfredsställelse och knäckt självförtroende. Men perfektion behöver inte vara negativt.

Idag är perfektion något helt annat för mig än för bara några år sedan. Det handlar inte längre om felfria prestationer, att vara bäst av alla för att vara bra nog eller att uppnå något som är perfekt i andras ögon, utan om att vara så sann mot mig själv och så äkta jag kan vara; det handlar för mig om att uppnå min potential både i vem jag är och det jag gör. Och det är uppnåeligt.
Att vara perfekt för mig är nu när jag är helt och hållet ett med mitt inre jag, den jag är innerst inne; när jag släpper det yttre sorlet och lever efter min övertygelse och min sanning, när jag släpper alla tankar på hur jag borde göra något eller på resultatet utan bara gör. Jag kan göra något bra nog, och behöver inte längre nå toppresultatet direkt. Det är inget fel i att bryta upp stora mål i delmål, utan tvärtom ger delmålen flera glädjekickar när jag når dem och kan gå vidare.

Jag tror att vi alla redan bär fröet till våra perfekta jag inom oss, och att det är en uppnåelig perfektion som inte handlar om prestationer eller yttre ideal. Om perfekt är att vara den man är ämnad att vara, att vara äkta och göra sitt bästa i varje given situation, utifrån sina förutsättningar utan tanke på resultatet, så är det dessutom något positivt. Tänk om vi innerst inne, när vi skalat av alla masker, alla tankar på vad som förväntas av oss, alla upplevda ideal och alla rädslor, redan är perfekta, och att strävan efter perfektion är en inre strävan i stället för en yttre - skulle inte det kunna ändra på mycket av perfektioniststressen? Det är så jag väljer att se det och väljer att leva.

onsdag 30 september 2009

Boktips: "good enough - Bli fri från din perfektionism" av Elizabeth Gummesson

Skribent och redaktör: Lisa Isaksson
Tema: Om perfektion - vad är det att vara perfekt?


Vill du ha en förändring så måste du göra en förändring.*
När Elizabeth Gummesson är 30 år är hon nära döden i ett tillstånd som direkt kan kopplas samman med hennes perfektionism. Hon tvingas lägga om sitt liv, men hur mycket av perfektionismen har hon egentligen ändrat på? Sex år senare är hon än en gång nära att dö.

I boken good enough - Bli fri från din perfektionism beskriver hon inte bara sin väg från en negativ till en positiv perfektionism (ja! det finns en positiv perfektionism), utan dissekerar verkligen perfektionismen. Vad är det? vad kommer det från? vilka typer av perfektionism finns det? hur yttrar de sig? hur bryter man den negativa perfektionismen?

Gummesson säger inte att det nödvändigtvis är fel att vara perfektionist, utan det kan tvärtom vara bra och rent av nödvändigt i vissa situationer och för vissa yrkesgrupper, men det är omöjligt att vara perfekt hela tiden och på alla områden. Men det är precis det som många försöker vara. Perfektionistens dilemma är att hon sätter upp orimligt höga mål, som inte går att nå, och som sedan när hon misslyckas med att nå det orimligt höga målet blir otroligt självkritisk, tar på sig skulden och sätter ett ännu högt mål för att kompensera för misslyckandet.

Vilken typ av perfektionist är du? Den självorienterande perfektionisten, som strävar efter personlig perfektion, den omgivningsorienterade perfektionisten, som förväntar sig perfektion av människor i sin omgivning, eller den socialt orienterade perfektionisten, som försöker leva upp till alla förväntningar som hon/han tror att omgivningen har? Tre typer med olika problem, olika fokus och olika konsekvenser, men liknande förhållningssätt.

I egenskap av en perfektionist som är på god väg att vända det negativa och stressande till något positivt och energigivande, får jag både nyttiga påminnelser och kanske ännu nyttigare utmaningar genom den här boken. För utöver djuplodande diskussioner kring det perfekta och dess följder innehåller den både utmaningar och övningar och många exempel från olika människor. Gummesson behandlar perfektionism på en rad olika plan: bland annat som förälder, i kärleken, i hemmet och på arbetet, den perfekta kroppen och kopplingen mellan kropp och själ. Dessutom tar hon upp ett ämne som är tätt förknippat med perfektionism: självkänsla.

Rätt använd fungerar den här boken som alldeles utmärkt vägledning bort från en negativ perfektionism till en positiv perfektionism, med realistiska mål och bättre självkänsla. Och jag tror inte att någon av oss är så perfekt att vi inte kan ha nytta av lite bekräftelse eller några utmaningar i riktning åt det hållet.

Om folk hade sagt till mig att jag en vacker dag skulle kunna ge järnet och ösa på för att göra mitt absolut yttersta, flytta mina gränser framåt, slå mina egna rekord när det verkligen gällde, men i övrigt nöja mig med att vara good enough, att se på mig själv med lite blidare ögon, att inte vara så hård mot mig själv när jag misslyckades utan att jag då ändå skulle våga prova igen - då hade jag aldrig trott dem. Aldrig någonsin.**


good enough - Bli fri från din perfektionism, av Elizabeth Gummesson
Utgiven av Forum förlag, Stockholm, 2009
Citaten är hämtade från sidan 216 (*) och 217 (**)


Andra boktips på samma område:
Så ung? Och så duktig!: 10 berättelser om att räcka till. Redaktör: Katarina Pietrzak. Utgiven av Atlas bokförlag, 2003
Diagnos: Duktig: Handbok för överambitiösa tjejer och alla andra som borde bry sig av Tinni Ernsjöö Rappe & Jennie Sjögren. Först utgiven av Bokförlaget DN, 2002. En reviderad pocketutgåva utgiven av Pocketförlaget, 2008.

måndag 28 september 2009

Om perfektion - vad är det att vara perfekt?

Skribent och redaktör: Lisa Isaksson
Tema: Om perfektion - vad är det att vara perfekt?
Perfekt

Smaka på det ordet. Är det positivt eller negativt för dig? Hur får det dig att känna - taggad eller stressad, positiv eller ledsen?

Jag tillhör dem som lagt större delen av mitt liv på en jakt efter perfektion, en ständig strävan efter att bli bättre, göra bättre, prestera på topp, vara den som andra vill att jag ska vara. Jag var tvungen att prestera för att vara någon och mitt egenvärde hängde helt ihop med mina resultat, där inget annat än toppresultat räknades. Men att ofta lyckas med det jag gjorde skapade inte en känsla av att jag kan, och stärkte inte mitt självförtroende. Snarare tvärtom. Det gav mig i stället en enorm rädsla för att misslyckas och en konstant känsla av att när som helst kunna bli avslöjad som en bluff, någon som kanske ser lyckad ut men som egentligen är ett enda stort misslyckande.

Hur länge orkar man leva så?

Det jag hade tappat bort var förmågan att avgöra när något är bra nog. Tillräckligt bra. I min ätstörda syn på världen fanns inte ordet "nog", ingenting var någonsin nog. Det lilla ordet fick en stor betydelse för min väg ut, i att lära mig lite om att jag kanske är bra på mycket men ingen kan vara bäst på allt, utan det räcker gott och väl att göra sitt bästa och vara bra nog. Men vad var bra nog, och hur går det ihop med jakten på perfektion?

Veckans tema här på SHEDO-bloggen är perfektion och vad det innebär att vara perfekt. Det finns fortfarande utrymme för era tankar och inlägg på detta område, så skriv gärna en rad eller två om vad perfektion, att vara perfekt och att vara bra nog är för dig, eller om något annat som du kommer att tänka på i det här ämnet.

På onsdag kommer temat att innehålla en genomgång av en bok som alldeles nyligen kommit ut på just det här ämnet, och på lördag skriver jag om min väg från en negativ till en positiv syn på vad som är perfekt. Vad mer som händer står än så länge öppet.

Nästa vecka kommer Amanda att gå igenom artiklar om psykiatrin.