Tema: Livets val och vägskäl

Skribent:Elin M. Liljeholm
Tema: Livets val och vägskäl
Redaktör: Elin M. Liljeholm

Att säga att livet enbart består av val vore att ljuga.
Det går däremot inte att förneka att vi ställs inför val dagligen, stora som små. Valen vi gör i vår vardag går ganska omärkbart förbi oss i all hast. Men om vi stannar upp och tänker efter så kan v se hur valen i vardagen radar upp sig:

Gå upp ur sängen - eller ligga kvar en stund till? Vad ska jag ha på mig för kläder idag? Hinner jag äta frukost? Vad ska jag äta i sådan fall? Ska jag ta bilen till jobbet eller ska jag cykla? Vad ska vi äta till middag ikväll? Jag åker inom ICA och handlar efter jobbet, där kanske jag kan hitta inspiration. Åh, smakprover på laxen vid delikatess avdelningen, åh så gott - ja det blir lax ikväll!

Ofta är valen så vardagliga att vi inte riktigt lägger märk till hur många val en dag innehåller, och tur kanske det. Om vi stannade upp vid varje val och velade fram och tillbaka skulle vi inte få mycket gjort. Man får helt enkelt välja vilka val som känns viktiga att tänka över.

Jag pratar om de stora och ibland livsavgörande valen, då det kan vara en god ide att tänka över sina alternativ om och om igen. Kanske lista för- och nackdelar, diskutera det med en vän, och viktigast av allt är kanske att rannsaka sig själv -är det här rätt för mig? Hur kommer framtiden se ut om jag väljer den här vägen? Är det här mitt val? Gör jag det här för min skull? 

Vilken väg vi väljer att gå beror nog mycket på vad vi har i vår ryggsäck, hur vi mår för tillfället och hur vidare vi lyckas kontrollera vår impulskontroll.


Jag tror att de största vägskälen är resultatet av en handling, en händelse, självförverkligande, insikt och minnen. Jag är själv en känslomänniska så det här är inte något annat än mina tankar och reflektioner. Skicka gärna in egna tankar på hur ni ser det! Kanske håller ni inte med om vad jag tror? :) Vidga då mina vyer och dela med er av era funderingar!

Hur har dina val och vägskäl sett ut? Har du tagit ett livsavgörande val som förändrat ditt liv? Eller kanske ett litet val som gjorde stor skillnad? Vilket är det svåraste val du tvingats ta? Vad innebar det för dig?

Skicka in era bidrag till: shedo.blogg@gmail.com

Senare i veckan kommer jag berätta om några av mitt livs avgörande val!

Sommaren är då jag känner att jag lever

Skribent: Emelie Jonsson
 Tema: tankar inför sommaren
 Redaktör: Emelie Jonsson

Jag har en favorit årstid och den är på väg att komma hit. Det närmar sig sommar och det är då jag vaknar till liv och det är mycket som känns så mycket enklare. Det finns sina nackdelar med sommaren också då det är varmt och man går utan sin långärmade tröja som är en trygghet för att dölja sina ärr. Men jag lär mig att acceptera det jag gjort och jag ska lära mig att kunna gå med kortärmat när jag vill.

Men nog om det. Sommaren är min favorit årstid, man kan umgås med kompisar långt in på natten, man kan vara ute mycket, man kan ta fram löparskorna och springa utan att riskera att halka på is eller grus. Man kan också sitta på en filt i en park och bara njuta av solstrålarna som ler mot en.

Jag blir gladare när solen tittar fram, och jag älskar att få lite färg på näsan. Att sitta nu såhär i början av våren vid en solvägg med solglasögonen på så känner man en för smak av det som komma skall.

Här i småstaden där jag bor har de flesta kommit ut från sina iden, och cyklar omkring sommarklädda och sitter i parkerna här omkring och umgås med nära och kära.

Det här njuter jag av och därför ska jag nu stänga av datorn för att gå ut i det fina vår vädret som jag hoppas håller i sig länge. Men sen vill jag ha sommar med mycket sol och värme.

Hur vill ni ha eran sommar?

foto: weheartit.com

Tema vecka 16

Skribent: Emelie Jonsson

 Tema: Tankar inför sommaren 

Redaktör: Emelie Jonsson

April är snart slut och det är dags för att snart välkommna våren och sommaren åter igen.

Så denna veckan tänkte jag att vi kunde dela med oss av våra planer inför sommaren som kommer. Har ni några planer? Ser ni fram emot sommaren, eller tycker ni kanske att sommaren är en jobbig tid?

Jag vill ha era tankar om sommaren helt enkelt. Antingen sommarplaner eller era känslor inför denna årstiden.

Foton som ger sommarkänsla är lika mycket välkommet som texter.

Så nu vill jag ha eran hjälp och hoppas ni har någonting att dela med er av.

Skicka era tankar och funderingar till shedo.blogg@gmail.com

Modet att möta sig själv.

Skribent: Linda Adolfsson
Tema: Utveckling
Redaktör: Linda Adolfsson
Foto: Laura Petersen

"Man måste ha modet att vara sig själv och inte tappa modet när man finner att man är den man är." 

Jag behövde lära känna mig själv, våga tro på att det fanns något vackert i mig. Jag behövde lita på att det går att tycka om mig, för att låta människor få finnas med sin kärlek. Jag behövde förstå att jag var älskad och för att förstå det behövde jag börja se mig själv.

Jag var inlåst i mina känslor och i mitt självförakt. Jag var utelåst från en värld som hade kunnat hjälpa mig om jag hade kunnat ta mig ut. Det handlade om det. Att våga ta sig ut. Att våga möta mig själv med styrkor och svagheter. Jag var så rädd för vad jag skulle hitta. Men jag fann en rädd liten flicka som grät och skrek. Jag fann en ursinnig tonåring som hatade världen. Jag fann en kompetent ung kvinna och en ensamhet jag inte ville kännas vid. Jag fann mig.

Jag vände perspektiv. Det tog tid. Det tog år. Jag kämpade mig igenom instutioner och låsta dörrar, oförstående läkare och vilsna psykologer. Jag kämpade mig igenom svek och mina egna rådslår. Tills jag kunde möta mig själv på andra sidan. Ta upp den lilla flickan i famnen och ge henne all min kärlek. Låta tonåringen skrika och slå i kuddarna. Jag kunde hålla om mig själv och säga att jag duger som jag är, utan prestation.

Men det sistnämnda har jag inte helt förlikat mig med än. Jag jobbar med min prestationsångest. Jag försöker ta pauser när jag inte gör någonting, boka in egentid och vilotid i kalendern. Det hjälper. Jag kommer närmare mig själv, närmare min kreativitet. Jag börjar se värdet i ensamhet. Att få vara med mig själv, utan att behöva anpassa sig till andra människor eller oroa mig för om jag är konstig i andras ögon.

Idag avslutar jag ett år som redaktör för den här bloggen och vandrar vidare mot nya äventyr. Det har varit en fantastisk möjlighet och jag har lärt känna nya kämpande människor. Idag behöver jag göra annat, lägga mer av min tid på mig själv och på att fullfölja mina drömmar. Men jag återkommer hit då och då för att lämna mina avtryck.

Jag har upptäckt att jag är en ganska fin människa. En människa som är kul att umgås med. I alla fall de gånger jag inte översköljs av gamla rädslor. Idag kan jag se mina styrkor. Idag ser jag att jag är en förebild för andra. Det skrämmer mig inte längre att jag är det. Jag kan känna mig trygg i den rollen. Jag kan se på mig själv med kärlek idag. Det var ingen enskild händelse eller en person som gjorde den förändringen. Det var jag i utveckling. Jag, i modet att vara mig själv och våga acceptera den person jag fann i mig.

Att utvecklas i tuffa tider

Skribent: Hanna Pålsson
Tema: Utveckling
Redaktör: Linda Adolfsson

Alla utvecklas på olika vis, men man utvecklas alltid varje dag. Senare i livet kanske man har lärt sig "allt". Kommer man aldrig någonsin lära sig? En mycket bra fråga som jag ställt till mig själv många gånger.

Jag utvecklades som mest när jag bodde utan mina föräldrar och bodde helt sjäv i min älsklings hus i skogen mitt i ingenstans. Det halvåret var lärorikt specifikt under vintern. Det var en kall vinter och inne i huset var det ofta lika kallt som ute om man inte eldade. Så på morgonen innan jag kunde åka till skolan var jag tvungen att elda 1-2 gånger för att det skulle vara varmt när jag kom hem. Så det var tidiga mornar som jag gick upp för att elda. 

Även när man mår som sämst kan man lära sig saker. Jag föll ner i en depression förra februari, gick på depressionsmedicin. De personer som var viktiga i min utveckling då var min pojkvän som bodde i Basel och hans mamma. Bara de fanns runt mig känndes allt tryggt. Livet är inte lätt. Inte heller viljan att lära sig något nytt när man är så ledsen i själen, som man ofta är när man är deprimerad.