Övningar i att säga nej!

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: konsten att säga NEJ!
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

I min nuvarande behandling har jag och min psykolog + övriga behandlare haft ett oerhört fokus på att lära mig att säga nej. Då jag kom till vuxenpsykiatrin hade jag givit upp hoppet om att bearbeta mitt förflutna. Då jag tidigare väl förstått vidden av kränkningarna som pågått år efter år längre tillbaka, vände psykiatrin mig ryggen och  trauman var "ingenting som påverkat sjukdomen, det är onödigt att prata om det förflutna". Då jag kom till mitt nuvarande behandlingsteam fick jag diagnosen PTSD inom loppet av ett år, och vi påbörjade en väldigt givande behandling med delar ur många olika terapiformer. Vi arbetade med min självkänsla, försökte förhindra självskador i akuta skeden, arbetade kognitivt med tvångstankar och ångest, använde oss av samtalsterapi och gav oss in i minnen från det förflutna.

I en särskild form av övningar vi gjorde, gick jag in i minnen för att säga nej. Jag tänkte berätta om en sådan övning.

Foto: ClipArt

Jag slöt mina ögon. Tänkte blankt. K bad mig bläddra tillbaka almanackan och göra att jag befinner mig i en situation, flera år bakåt. Hon ber mig beskriva omgivningen och mina egna känslor. Hon följer mig i minnet, och jag berättar om varje steg jag tar, hur ord blir sagda och hur hjärtat tar emot slag. Jag beskriver allt som händer. Först stannar vi inte då jag snällt inhämtar alla fraser och vassa ord, utan beskriver situationen till händelsens slut. Sen backar vi tillbaka. Då jag står där - i mitten av all smärta - får jag chansen att säga det jag inte sagt i dåtid. Jag får en möjlighet att göra om situationen.

Övningarna hjälpte mig väldigt mycket. Jag fick en ny chans.

Hos min sjukgymnast har vi också arbetat, rent fysiskt, med att säga nej. Vi har märkt en oerhörd skillnad på mig från då jag började tills nu. Jag pratar högre och tydligare (ja, man hör faktiskt nästan vad jag säger, och den försiktiga, sköra rösten är försvunnen), mitt kroppsspråk är stabilare och tryggare och hela min personlighet lyser mer av "här är jag!". Jag tror sjukgymnastiken också hjälpt mig mycket. Jag tänkte beskriva en övning som bygger på det jag skrev i detta inlägg, för en lång tid sedan. 

Jag ställer mig med benen en bit isär. Den ena foten rakt fram, den andra snett åt sidan, så det blir ett mellanrum både framifrån och åt sidan. Svikta på knäna så du står stadigt, och sätt händerna i "stopp"-position framför dig. Tryck bestämt händerna framåt samtidigt som du högt och tydligt, markerande, säger "nej!" Du ska känna i hela kroppen att den säger ifrån, tänk gärna att du befinner dig i en situation du skulle behöva säga nej.  

Nu är veckan slut, och jag lämnar över till duktiga Emelie! Jag hoppas ni fått lite inspiration av vad jag hade att säga om ordet "nej"! Kom ihåg att ordet ja bara ska sägas om det är det hjärtat känner - säg aldrig ja till något som påverkar dig destruktivt negativt - då är det ordet "nej" som gäller!

Foto: Y. Ejner Lind med hjälp av ClipArt

Värme och kärlek, Yasmine