Helt plötsligt passade det inte in i mitt liv att vara sjuk längre

Skribent: Jessica Ahlbom
Tema: Att gå vidare
 Redaktör: Jessica Ahlbom

Jag minns att min psykolog kramade om mig, tittade mig i ögonen, log och sa ”Lycka till nu Jessica, jag vet att du kan klara av det här!”. Sedan stängde hon dörren till mottagningen och gick tillbaka till sitt kontor. Allt jag kunde tänka på var: ”Jaha, och vad fan gör jag nu?”. Där stod jag, ensam, och jag hade inte bokat en ny tid för att komma tillbaka veckan efter, för jag var frisk? Men jag var ju inte det i morse! Hur ska det här gå?

Men det gick bra. För här sitter jag nu, och jag är fortfarande frisk. Jag behövde aldrig gå tillbaka dit efter att hon hade stängt dörren den där sista gången. Även om jag var livrädd vid just det tillfället, och även långt efteråt, så klarade jag av att gå vidare i livet, och lämna de där åren bakom mig. Helt plötsligt planerade jag studentfester, picknickar i parken, biobesök med mina vänner och spenderade kvällar och nätter med att prata, umgås och skratta med mina vänner. Helt plötsligt passade det liksom inte in i mitt liv att vara sjuk och springa hos psykologen hela dagarna, jag hade ju ett liv som jag var tvungen att leva! Och just de där nätterna jag har skrattat bort med mina vänner, det är dem som gör att jag är lycklig att jag vågade lämna det trygga, men också sjuka, bakom mig. Även om jag vid flera tillfällen inte ville annat än att bli sjuk igen, eftersom det var allt jag kände till, så fortsatte jag att sträva framåt, och lämna det bakom mig.

Idag sitter jag som sagt här, och jag har ingen kontakt med psykiatrin. Jag har gått vidare, och lämnat den tiden bakom mig. Jag har tagit bort akutpsykiatrins nummer ur mobilen, för jag vet att jag klarar mig utan det. Jag vill inte på något sätt glömma bort de där åren, för de är en stor del av den jag är idag. De kommer alltid vara en del av mig, och av min identitet. Men det är inte allt jag är. Jag är inte längre den där lilla, rädda, sjuka tjejen som inte klarar av att ta hand om sig själv. Idag är jag en ung kvinna som har kommit otroligt långt bort från min sjukdom.

Jag kommer aldrig att glömma bort de åren som jag faktiskt var sjuk. Även om det känns som ett annat liv idag, så är det en del av mitt liv. Det är en del av mitt förflutna, och det är en del av min personlighet. Men jag vägrar att bli min sjukdom! Jag vägrar låta det påverka mig idag, och jag vägrar låta personer döma mig för den jag en gång var. Jag tänker aldrig låta någon säga att jag inte duger, eller att jag inte kan göra någonting, bara för att jag en gång har varit sjuk. Jag vet att jag är bättre än så.

Och vet du vad? Det är du också! Låt aldrig någon säga att du inte duger, att du inte är bra nog, att du aldrig kommer kunna göra det ena eller det andra, bara för att du är eller har varit sjuk. Visa dem att de har fel, att du är bättre än dem. Visa att du har gått vidare och blivit en starkare människa. Shine like the star you are.

Idag är jag frisk. Och jag har bevisat för alla som tvivlade på mig att de hade fel, och att jag är starkare än de någonsin kunde tro. Jag har gått vidare, och det kan du också göra. Lycka till!