Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: att beröra, att bli berörd
Redaktör: Yasmine Ejner Lind
Tema: att beröra, att bli berörd
Redaktör: Yasmine Ejner Lind
Foto: Y. Ejner Lind 2010 |
Jag har under alla mina levnadsår träffat en mängd fascinerande, gripande människor med historier som berört, som många lämnat starka spår. Människor som fått mig att le, människor som fått mig att gråta, människor som fått mig att backa bakåt och tänka efter. Människor som spridit ljus, människor som överlevt, människor som kunnat behålla sin gnista. Många av dessa har jag utvecklats ifrån och släppt taget om. Många har bara funnits under korta bitar av livet. Många är idag mina vänner. Det som löper som en tråd igenom alla dessa, är att jag lagt dem på minnet. Även om det bleknat med tiden.
Jag tycker ordet beröra är en väldigt viktig del i mycket. Mina favoritfilmer är alla filmer som gripit tag om mig, av de böcker jag läst har jag främst fattat tycke för de som krupit in på mitt inre, och den mesta musiken jag lyssnar på har alla en stor påverkan på mitt hjärta. Jag älskar att bli berörd. Från den tår som sakta kröp ned över min kind, det där året då jag satt på änglamorbrors sjukhussäng med vetskapen att jag aldrig mer skulle få se honom på jorden. Och de leenden jag fått ta del av då jag öppnat det innersta av min själ, till människor som tagit min hand och sagt "jag förstår". Till den värmen jag känner varje gång någon jag älskar kramar om mig och jag känner hur jag är älskad tillbaka. Ord, kroppsspråk och bilder som skakat om mig och omfamnat min själ; tankar i huvudet som alltid leder tillbaks till något vackert. Hur glädjefullt eller sorgsamt det än varit.
När jag skriver, sjunger eller talar vill jag alltid att det ska finnas en substans, en känsla i det jag säger. Tomma ord och kalla skal skrämmer mig. Hellre än tår än ett robotaktigt leende. Det finns så mycket känsla i vår värld. Jag vill möta den, även om jag ska tvingas ta emot det mest fruktansvärda då jag släpper min gard. Jag öppnar mig. Det jag möter, får jag möta, och för första gången vågar jag. För att verkligen få känna den berusning du känner av ett innerligt skratt, måste du våga omfamna det som skrämmer dig mest. Du måste öppna dig och släppa rädslan, för att verkligen våga beröras.
Och vet du - jag tror att det är värt det.
Foto: Y. Ejner Lind 2011 |
Värme och kärlek, Yasmine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar