Jag har tillbringat år efter år i streck inom slutenvården och 3 ½ år på ett behandlingshem. Behandlingshemmet har gett mig den bästa hjälpen genom dbt men det var också där jag triggades som mest. Det tog tid att förstå hur, men framför allt varför jag måste lära mig konsten att stå emot. Jag hade efter så många år bakom låsta dörrar äntligen kommit till den punkt där jag var mottaglig för hjälp för att förändra mitt liv. Och nu var jag tätt omringad av andra som också var i träsket och lidandet. Inte nog med att bo så nära varandra utan många av oss var ju faktiskt nära vänner.
Vad lärde jag mig för knep? Vad är viktigt att göra och tänka på i sådana svåra stunder?
De flesta av oss är av naturen nyfikna. Vi vill vara delaktiga och veta saker. Det är inget konstigt med det. Problemet är att just denna nyfikenhet även kan få oss på fall. Vi vet ofta mer om andra patienter än vad personalen gör. Vi är med varandra från morgon till kväll. Vi berättar om oss själva och lyssnar på andra. Rätt vad det är berättar någon om planer, vi hör någon skrika, krossat glas, ambulans eller polis, larm eller annat som tyder på att någon har skadat sig. Vad gör man rent spontant? Jag har alltid varit snabbt på plats och antar att jag inte är ensam om det. Sedan är det djungeltelegrafen och man får reda på ännu mer. Nu är man i klistret. Jag vill också. Ångesten kommer, suget är på plats. Vad gör jag? Vad vill jag?
En sak som jag lärt mig är att glida undan fort. Många av oss snappar lätt upp saker som hänger i luften. Låt dig inte ryckas med av din nyfikenhet. Om det är möjligt så gå hellre in på ditt rum eller ut, sätt på dig hörlurar och lyssna på positiv musik. Gör något du tycker om. Fokusera på dig själv och ingen annan i den stunden. Det kan låta egoistiskt eftersom man kanske vill stötta och trösta sin kompis när han/hon mår dåligt. Men stanna upp en liten stund och tänk efter! Hur ska du kunna hjälpa någon som mår dåligt om du själv i nästa stund hamnar i samma sits? Låt inte känslorna ta överhand. Det är inte lätt! Jag vet det själv. Men ingen annan än du själv förlorar på det. Tänk på att DU är viktig och bejaka ditt behov av stöd genom att kalla på hjälp. Risken är att personal är upptagen med den som skadat sig, men det betyder inte att du är mindre viktig. Ring någon! Prata med någon direkt efteråt om ingen är tillgänglig just då. Du har rätt att ta plats och folk runt omkring dig kommer att berömma dig för ditt mod och din vilja att stå emot! Suget kommer sakta men säkert avta.
Det finns triggers överallt, även på nätet. Var bredd innan, annars kan det vara för sent att i stunden tänka ut en plan. Nej, ha den färdig redan innan det händer. Ha ett mål. Även om det är ett litet. Till en början med kan du t.ex. sätta upp ett mål att kanske stå emot åtminstone en gång i veckan. Var stolt över dig för varje gång du klarar det! Om du inte står emot någon gång så trampa inte på dig själv utan ta nya tag. Ta hand om DIG för du är viktig!
- Bianca, shedoskribent
1 kommentar:
fint skrivet!
Skicka en kommentar