Tema: Sorg, och de förlorade åren

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: Sorg, och de förlorade åren
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

Sorg.

Sorg kan vara så mycket.

Så oändligt mycket smärta i bara en känsla, som får luften att ta slut, kroppen att dra ihop sig och tårarna bara rinna. Plötsligt sitter man där, känner hur sorgen likt en gnagare kryper in i märgen, och gnager på hjärtat. Det bildas en flod kring fötterna. Näsan täpps till. Halsen börjar värka. Sminket rinner. Ingen vacker syn kanske, inte som i filmer där en ensam tår klättrar ned för kinden och snyftandet är graciöst och sofistikerat. Men innanmätet av känslan är heller inget vackert. Sorg kan bli en av de värsta känslorna, den är på ett sätt så oändlig... Ibland är det så man inte står ut.

Yasmine Ejner Lind -11

Sorgen är som ängslan och ångest - den kan innebära precis allt.

Tårarna kan börja rinna...

• ... när du mister din kärlek.
• ... när en närstående går bort.
• ... när du ser på något som varit, och varit väldigt bra, men aldrig kan komma igen.
• ... när du inser att du inte längre är den du en gång varit.
• ... när du inser hur mycket som gått förlorat på grund av sjukdomen.

På några av dessa ska jag sikta in mig på denna vecka.

Alla kommer någon gång att möta sorg av något slag. Vissa i korta stunder, vissa för lång tid framåt. Det är viktigt att veta att hantering av sorg är väldigt individuellt, inget sätt är rätt eller fel. Vissa behöver älta det mycket. Vissa vill inte alls prata om det. Det är viktigt att acceptera - och respektera. Det är ofta svårt att veta hur man ska bemöta andra mitt i en sorg. Många tar omvägar på ICA. Andra slår sig direkt ned vid telefonen för att prata med den sorgmärkta. Det bästa du kan göra är att använda dig av - kommunikation. Istället för att byta ämne då det sorgbetingade samtalet dyker upp, säg; jag vet inte vad jag ska säga. Hur vill du att jag ska bemöta dig? Det visar att du lämnar bollen hos den drabbade, nu är det upp till den att ta emot din hand, du har redan erbjudit den!

Att bearbeta en sorg kan ta tid. Det är viktigt att låta den göra det. Finna acceptansen i det. Man brukar tala om olika faser i en sorg, och de finns antagligen. Först är det kanske chocken; vad har hänt!? Efter ett tag kommer förnekelsen; nej, detta är inte sant... Men sinom tid kommer acceptansen. Har du kommit dit har du kommit långt. Acceptans tror jag är viktigt då det gäller mycket. Särskilt då du förlorat en tid ur ditt liv. Mer om det - och den sjukdomsbetingade sorgen - berättar jag om senare i veckan. Jag tänkte även beskriva en egen sorg, något jag själv varit med om.

Har du varit utsatt för sorg?

Hur såg din sorg ut?

Hur gjorde du för att hantera den?

Och kom ihåg:

Man är inte svag för att man gråter eller sörjer. Man måste få sörja! Vågar du ställa dig upp och visa din smärta, vågar andra kanske göra detsamma, och ni kan tillslut bearbeta sorgen tillsammans. Våga att tillåta

att dig gråta!

Värme och kärlek, Yasmine