Tillförsikt

Skribent och redaktör: Therese Björck
Tema: Att förändras - en resa genom tid

Sjukdomen är idag både långt borta och nära. Det har format mig mycket, hur jag ser på omvärlden, hur jag ser på mig själv och hur jag ser på framtiden. Det har gett mig så mycket jag aldrig hade velat varit utan, jag ser inte åren som jag var sjuk som förlorade, utan mycket värdefulla. Och hur jobbigt det än har varit så har jag aldrig ångrat att jag fortsatte att kämpa för något bättre.

Mer direkt kan man se att sjukdomen har påverkat mitt yrkesval, jag läser idag första terminen på psykologprogrammet och jag ser att jag har något många av mina klasskamrater saknar, en djupare förståelse när det gäller psykiskt lidande. Jag tror säkert att fler på psykologprogrammet har mått dåligt, och jag tror säkert att mycket förståelse kan komma under åren genom observationer och beskrivningar, men jag är ändå tacksam över mina erfarenheter när jag läser om psykiatriska diagnoser och psykiskt lidande.

Samtidigt försvårar det min utbildning, att ha haft ett självskadebeteende är inte lätt, många är de fördomar som finns om det, både bland elever och lärare. Ännu har jag inte hittat balansen, när jag ska sitta tyst trots att det skriker inom mig, och när jag ska ta ton, men jag har många år på mig. Det är också ett sätt att hålla sig kvar i sjukdomen skulle nog många tycka, att hela tiden läsa om psykiska sjukdomar men jag håller inte med. Dels är psykologi så mycket mer än psykiatri och dels är det inte detsamma att läsa om det samma som att uppleva det.

Längre bort är sjukdomen om man ser till de uttryckssätt jag tidigare använde mig av och många av de tankar och känslor jag hade. Jag slipper att kämpa varje minut för att överleva och jag tar det för självklart att äta frukost, lunch och middag. Tankarna finns men jag låter inte dem få fäste, jag väljer en annan väg.

Jag tror inte att det är sjukdomen i sig som har varit värdefull, men jag tror att all terapi, alla tårar, alla förändringar och all kämpaglöd som funnits gav mig den förändring jag behövde. Jag hade säkert kunnat tillgodogöra mig terapi ännu bättre om jag hade börjat innan jag blev sjuk och dessutom sluppit mycket lidande, men sjukdomen har ändå inneburit en vinst för mig till syvende och sist. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och andra och jag vet vad jag vill. Jag kommer nog aldrig att se sjukdomen som ett avslutat kapitel av mitt liv, eller ens ett kapitel av mitt liv, men jag har valt ett annat sätt att se på världen nu.

Bilder från: http://www.gettyimages.se