tisdag 4 augusti 2009

Tema: En helhetssyn

Vikten av att se det friska i det sjuka

Även när mitt liv har varit som mest jobbigt och nästan allting har känts hopplöst så har jag alltid skrattat väldigt mycket, det har varit skönt att då och då få släppa allt det jobbiga och försöka ha roligt ibland. Det kan handla om allt ifrån att åka iväg och ta en ridtur och lämna allt det jobbiga hemma även om jag vet att det väntat på mig när jag väl var hemma igen eller bara strosa omkring på en promenad och prata om vädret. För även om livet är skit så måste man få skratta och ha roligt.

För någon annan kanske de där friska stegen ut från sjukdomen en ny hobby, en partner, eller ett arbete. Det viktigaste är att få låta sådana saker ta utrymme, lagom mycket utrymme såklart, även när livet är som svårast. I början kanske det kan räcka med att en timme i veckan få ha ett sammanhang som känns frisk och normalt. Att få låta något friskt ta tid ifrån allt det svåra och destruktiva som annars så lätt kan bli det som känns tryggt och vant kan betyda så oerhört mycket.

Margareta, redaktör.


PS. Det råder torka i vår mailbox denna veckan så skicka väldigt gärna in en liten text om du har en på lager.. DS.

3 kommentarer:

Emeliie sa...

Men ibland känns det ganska onördigt att gå till bup å ungdomsmottagningen och allt va det finns för det känns som att man måste bestämma sej själv helt säker på att man inte vill vara sjuk längre att man är trött på det... för annars funkar ingenting känns det som och då får iaf jag panik av att jag inte kan känna så fullt ut klart ja inte vill må som jag gör men det är inte den här övertygande känslan om att nu fan ska ja bli frisk.

Rebecca MW sa...

Jag kände mig heller aldrig övertygad om att jag ville börja må bra. En viktig anledning till det för min del var att jag aldrig riktigt trodde att jag kunde. Varför engagera sig i och önska något som man tror är omöjligt? Men genom lång tid i samtalsterapi byggdes min tillit sakta upp. Efter fyra år var jag beredd att börja kämpa för mig själv. Först då började jag förändra saker i mitt liv och först då började terapin kännas meningsfull.

Lisa sa...

Jag ville må bättre, det var det enda jag visste. Och till sist insåg jag att verkligen vilja må bra och bli frisk innebär att vara beredd att göra vad som helst som krävs för att komma dit. Även saker jag kanske inte är säker på att jag vill eller rent av inte vill.

Du måste inte vilja ta vartenda steg för att faktiskt ta det ändå, men du når inte hela vägen fram till det du verkligen vill om du inte ger dig en ärlig 100%-ig chans. Det är därför som en behandling inte hjälper förrän man följer den, oavsett om man vill eller inte.

Margareta - otroligt klokt tänkt i ditt beslut. Att aktivt välja det friska ger mindre möjligheter att tillåta dig att vara destruktiv (vilket man nog kan vara lite småförbannad på ibland), men jag gissar att det stärkte dig många gånger om. Vägen ut handlar om att aktivt välja friskt före sjukt och byta det destruktiva mot något kreativt och konstruktivt. Så skönt att höra om ditt val!