Skribent: Josefin Eriksson
Tema: En helhetssyn
Redaktör: Margareta
Vikten av att se det friska i det sjuka
När jag läste rubriken på veckans tema kom jag genast att tänka på hur jag har blivit bemött av vården. Jag har ofta fått känslan av att vården letat efter mycket av det sjuka hos mig men ofta glömt bort den friska Josefin. För även om jag varit sjuk så har jag också haft måna friska delar i mitt liv. Resultatet av att vården gett mig den känslan blev att jag själv upplevde mig som sjuk. Efter möten där läkare talat om för mig hur fruktansvärt dålig jag var mådde jag genast mycket sämre än innan jag kom dit. Jag tror att det är viktigt att vården också letar efter det friska hos sina patienter. Att vården lyfter fram även det som är friskt och uppmuntrar till att använda det friska till att bli fri från det sjuka. När det hotar att ta över hela ens liv och andra talar om hur sjuk man är så är det lätt att det sjuka blir till en identitet. Med det sjuka som identitet är det ännu svårare att bli frisk för då vet man inte längre vem man är. Risken finns att man inte kan föreställa sig kompetent nog att leva ett liv om allt jag är sjukt.
1 kommentar:
Josefin, just det du nämner retar jag mig vansinnig på i vården, och det är en stor och bidragande anledning att jag inte läste färdigt min utbildning till sjukgymnast. Jag kan inte tänka mig att arbeta i ett sammanhang där människor pratar om vikten av att se hela människan men sedan i praktiken bara ser det sjuka, funktionshindret. De förstår inte att genom att fokusera på det sjuka stärker man det - framför allt inom psykiatrin - och det hjäper ingen. Som jag ser det borde vården stärka och vårda det friska och behandla och bota det som inte fungerar, i den mån det går.
Ett positivt, människovänligt och människovärdigt synsätt måste vara att alla i grunden är friska och fungerande, och sedan stärka det samtidigt som man vårdar det som inte är lika friskt och fungerande. Tänk vilken skillnad att gå från ett samtal med någon som behandlar dig som en frisk människa som kan ta ansvar men som har problem att lösa, jämfört med om vederbörande bara ser den sjuka/mindre fungerande sidan. Betraktas man som ett offer eller som sjuk gör man inte heller något åt sin situation.
Åh, så bra skrivet!
Skicka en kommentar