Du är den viktigaste personen i ditt liv

Skribent: Emelie Constant
Tema: Att gå vidare
Redaktör: Jessica Ahlbom

Jag vet inte varför jag är så rädd.

Jag vet inte ens vad jag är rädd för.

Att skapa mig en framtid?

Leva ett normalt liv?

Vara glad?

Gå vidare?

När jag under lång tid varit sjuk så känns det som att mörkret är det enda jag känner till.

Jag minns inte hur det är att vara lycklig. Jag är rädd för att leva, och jag vet inte alls varför. Nu känner jag mig på något sätt trygg i att sjunka in i mig själv och stänga den skrämmande världen ute. Samtidigt som jag hela tiden av hela mitt hjärta önskar att allt ska bli som förut, så vet jag inte om jag vill bli frisk. Det känns som att jag aldrig varit glad, men som att den här sorgen kom igår.

Kommer jag någonsin att glömma den här känslan? Jag vågar inte tro på mig själv, tänk om jag tar mig halvvägs upp och sedan faller tillbaka, ännu längre ner? Allting blir bara värre och värre, och nu är det sommar snart. 

Alla andra kommer att bada, gå i linnen och shorts, skoja med familj och vänner.

Jag själv kommer att sitta bredvid i långärmat, och dölja min äckliga kropp, mina ärrade armar och ben.

Och vilka vänner ska jag vara med? Jag har inga kvar.

Och vilken familj ska jag vara med? Jag orkar inte alla problem.

Men någon dag ska jag ta mig härifrån. Då ska jag klara mig själv, ta hand om mig själv. Ska jag hålla på såhär då? Det kommer inte att fungera. Om jag ska ha ett liv i framtiden måste jag börja att bygga upp det nu, bit för bit.

Det svåra steget att kunna säga stopp.

Jag gjorde det för bara några dagar sedan. Jag vet inte riktigt vad som hände. Men det var något inuti mitt huvud som sa att nu får det fan vara bra. Jag måste lägga av. 

Bara för att alla andra, och allt runtomkring får livet att kännas kasst så kommer jag alltid att ha en person hos mig.

Du också.

Och vem är det? Jo, du. 

Du är den som alltid ska finnas där för dig, som ska ha den där instinkten som vi alla människor naturligt har.

Jag ska överleva, jag är viktigast i mitt liv.

Så tänker en frisk människa, så tänkte jag. Och vet du vad? Det är sant. Du är viktigast i ditt liv, du är huvudpersonen i din film.

Även fast omvärlden skriver manuset nu, så kan du skriva om det. Och börja nu.

Jag är fjorton år. 

Hur kan man vara fjorton år och känna sig så gammal och trött?

Hur kan en så ung människa må helt förjävligt?

STOPP.

Någonting sa bara stopp. 

Jag ska kämpa.

Jag är orkeslös, men jag måste.

Jag vill ha tillbaka mitt liv.

Jag SKA ha tillbaka mitt liv.

Jag kan aldrig glömma allt som har hänt.

Men jag kan acceptera att det har hänt, och gå vidare.