Att vara rädd för livet

Skribent: Linda Martell
Tema: Fobier - att vara rädd
Redaktör: Jessica Ahlbom

Min största Fobi är konstigt nog att Leva!
låter kanske jätteknäppt men efter alla år med ett levande helvete & psykologer, självskadande, tabletter mot ångest, depression osv.
Olika läkare som säger olika saker!
In på sjukan å så ut igen & helvetes livet är kvar på utsidan!
Verklighetsbaserade mardrömmar, doftförnimmelser, ingen aptit och är livrädd för att sova men ändå trött på att alltid vara vaken och slåss mot ångest och mörka tankar!
Dagarna går och man blir ju inte yngre precis, lever ensam med mina djur, hundar & fåglar!
Inte helt självvalt men det sista förhållande hamnade i rätten där jag satt som målsägande och exet som åtalad och det var inga vackra åtals punkter! (och orken/lusten att släppa in någon ny är inte på topp efter det)
Han blev dömd men till villkorligt pga av att han är alkoholist & redan hade påbörjat behandling innan rättegången...
Vet inte om man ska skratta eller gråta men man får väl försöka se på det att dom trodde på mig och han blev dömd i alla fall!
Inte för att jag tror fängelse är lösningen på allt men vi bor i samma område och det är inte så kul att se honom i stort sett varje dag och undra om han ruvar på en hämnd el ej, det behöver ju inte vara han som gör något, i dagens samhälle finns det ju folk som utför tjänster utan hämningar!!
Så min största Fobi är nog att leva om livet Ska vara såhär resten av mitt liv! Är det värt det????

Varför ska jag leva om andra mitt liv styr?
Varför kämpa mot ett evigt mörker när ljuset & lugnet kanske finns där på andra sidan & väntar!
Träffa nära och kära som redan på andra sidan sitter!
Varför frågan är??? Varför, varför, varför!!!