Att bryta sig loss

Skribent: Yasmine Ejner Lind
Tema: I självföraktets grepp
Redaktör: Yasmine Ejner Lind

Tidigare berättade jag hur självföraktet tog mig i sitt grepp. I slutet nämnde jag hur jag stod framför spegeln idag, efter alla dessa år, utan ordet "värdelös" inpräntat i pannan. Ordet som under mer än hälften av min livstid lagt sig så tryggt där. Än idag har jag inte brutit mig loss helt. Men jag är på väldigt god väg. Så, hur lossade jag självföraktets klor kring mina sinnen och min självkänsla?

"Du vet att du är värdefull" sade människor omkring mig efter att stormen dragit förbi.

Orden letade sig in genom ena örat och lämnade det andra. Jag kunde inte ta in det. "Det säger du bara" var min melodi. Självföraktet hade krupit in i varje ven och jag förmådde mig inte ens att lyssna på personen i fråga. Hade jag kunnat förhindra kommande självskador om jag lyssnat? Kanske inte. Kanske var det en process. Att få bort ett flera års långt inlärt beteende genom att någon säger "du är värdefull" är inte lätt då man inte längre litar. Då man är så förblindad av självföraktet. Man tänker just "det säger du bara". Är det en lögn nu helt plötsligt att jag inte är värdelös? kan man tänka.

Det krävdes 1. att människor fortsatte med de viktiga positiva kommentarerna. (Sluta aldrig med det trots att du får höra för den sjuttioelfte gången "det säger du bara"!)

Det krävdes 2. eget, hårt, hårt arbete.

För precis ett år sedan förflyttades jag till vuxenpsykiatrin. Där började min väg tillbaka till ett neutralt tänkande kring mig själv.

Du har säkert hört om det som kallas ett "svart/vitt" tänkande. Med det menas att du är oerhört onyanserad i dina tankebanor. För mig har mitt självförakt slash självkänsla grundats i just icke nyanser. Jag är inte "sämre", jag är "sämst" - om jag fått VG på ett prov. Jag är inte "lite stressad" om jag missat att kolla en vän i ögonen då jag gått förbi, jag är "elak" och "svikare". I precis - allt - tänkte jag på detta sätt. Så en stor del i att jag kommit så långt på min resa är att jag nyanserat mitt tänkande. Jag och min psykolog påbörjade en KBT-lik självföraktshanterings-terapi som har hjälpt mig oerhört mycket. 

Vi bearbetade mina barndomstrauman i olika faser. Genom att...

• ... få mig att förstå att det INTE var mitt fel. En väldigt viktig part. Är det DITT fel att du blir utsatt sätter det oerhörda spår i din självkänsla. Har du blivit mobbad, sexuellt utnyttjad, misshandlad etc. är den första delen i din bearbetning att inse att det INTE är ditt fel.
• ... gå igenom de svåraste minnena detaljrikt och omständligt, så att minnet i sig skall kännas mindre smärtsamt.
• ... förminska fördomarna jäntemot mig själv. Här kommer vi till den del jag vill spinna vidare på.

Vad är fördomar? Fördomar är ogrundad uppfattning om något baserat på en osanning. Fördomar är en slags vanföreställning, och i ett självförakt ingår vanföreställningar - fast om dig själv. Du kan alltså ha en fördom om dig själv. I en sådan KBT-inriktad terapi gäller det att minska på fördomarna jäntemot dig själv. Hur gör man då detta?

• "Elak". Vad är "elak"? "Elak" är enligt vad jag och min psykolog kom överens om, en "person som med vilje gör en annan människa illa". Okej...
• ... i ett sammanhang skulle jag då låta bli helt att använda ordet "elak" och istället "jag gör medvetet en annan människa illa". Direkt kunde jag se att detta var en fördom.
• Slutsats = jag är inte elak.
• Istället ersätter vi det med något annat... Om sammanhanget var det jag nämnde förut, att jag inte såg en person i ögonen då jag gått förbi, vad gjorde jag då, om jag ej var elak? Jo, jag såg inte den här människan i ögonen för att jag var stressad. Elak = stressad? Inte? Oj, då är jag kanske inte elak...
• Det går att överföra det här på allt:

• Ful = utseende som får andra att rygga tillbaka. Gör någon verkligen det?
• Äcklig = bär ständigt på attribut/en klädnad som får andra att rynka på näsan. Gör någon det?

Och så..

• Värdelös = har inget att tillgodose världen.

Stämmer detta?
Igår log jag åt en människa som såg ut att bli glad.
Idag hjälpte jag min granne mata katten.
Idag ville en vän träffa mig, fast han inte skulle behövt det om han inte ville.
Etc, etc.


Någonstans där gick det upp ett ljus för mig.
Jag är inte värdelös!

Kärlek och ljus, Yasmine