Skribent: Amanda Duregård
Tema: Terapi som fungerar
Redaktör: Amanda Duregård
Vi är många som går och väntar på mirakelmedicinen. Man vill ha en terapi som fungerar. Kanske kommer den terapi du går i nu att ge resultat om ett tag? Vad beror i så fall det på? En vän till mig gick i samtal i över åtta år men lyckades då att komma ur både narkotikamissbruk och självskadebeteende. Terapimetoderna är en djungel, och likväl som jag vet flera som hjälpts av specialterapier så vet jag många andra, inklusive jag själv, som funnit det jag behövde i en engagerad skolkurator. Det kan bli dyrt, och det kan vara gratis. Vad tror du skulle hjälpa dig?
Jag och min man har ett barn som är två år. Vi har alltid överöst henne med kärlek och tröstande ord, och fått höra att ”nu kommer hon bli helt mammig/pappig och aldrig våga sig ut i den hårda världen runt omkring”. Det fantastiska är att det blivit helt tvärtom! Mod har en underbar upptäckarlust, hon är oerhört social och bara vi talar om med lugn röst att det inte är farligt så vågar hon det mesta. Jag tänker att det skulle kunna vara så med förhållandet till en terapeut också. Att de inom psykiatrin ofta är rädda för att patienterna ska bli för beroende av sin personal, så att de istället blir överdrivet begränsande. Personalen på den avdelning jag var inlagd på senast hade strukit över efternamnen på sina id-kort. Det enda jag visste om min kontaktperson var hans förnamn och att han hejade på Arsenal. Terapeuter berättar inte om de har familj, eller vad de gjort i helgen. Jag minns den starka glädjen jag kände när min terapeut berättade att hon skulle vara borta en vecka för att träffa sin sjuka mamma. Vilket förtroende! En person som upplevt en helt annan relation mellan patient och terapeut är Johanna Olsson, som skriver här på bloggen senare i veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar