Vadå, de retas bara lite!

Skribent: Anneli
 Tema: Mobbning i skolan
 Redaktör: Jessica Andersson

Jag blev utsatt för mobbning under nästan hela grundskolan, värst var det i högstadiet.
I sexan gick jag i en klass med 6:or till 9:or, alltså tolvåringar och sextonåringar i samma klass. Jag hade inga kompisar i klassen och blev snabbt utanför. Skolan fungerade så att man hade morgonsamling och eftermiddagssamling med hela klassen, sen var man indelade i olika arbetslag typ, så på lektionerna var vi uppdelade i grupper och mestadels var vi i samma åldersgrupp. Folk var elaka och retades väldigt mycket. Lärarna såg väl vad som hände men inte gjorde de så mycket.

Jag bytte skola i sjuan, hade fortfarande inga kompisar i klassen. Jag fick kompisar men förlorade dem väldigt fort eftersom vi typ ”bråkade” eller jag vet inte vad som hände, de bara lämnade mig. Sjuan och åttan bestod mestadels av elaka ord och nian av utfrysning.
Läraren sa ”Vadå de retas väl bara?” Skolan gjorde väl lite då dem pratade med de som var elaka, men sen hände inte så mycket mer. Jag försökte mestadels att hålla mobbningen för mig själv, jag sa inte allt till mina föräldrar, hur mycket jag egentligen var utsatt. Jag började må väldigt dåligt och mitt självförtroende var väldigt dåligt. Självskadetankar och självmordstankar blev till en vanlighet i min vardag.

När vi hade matte så var vi indelade i grupper. Jag har alltid haft svårt i skolan så jag var i den ”sämsta” gruppen där det var väldigt många som var stökiga och även elaka mot mig. Vi var även uppdelade när det kom till språk och jag hade extra engelska tillsammans med andra som var väldigt stökiga, så jag lärde mig inte speciellt mycket på lektionerna. Jag var mobbad, ensam och hade väldigt svårt att lära mig något. Om man känner sig otrygg är det svårt att lära sig.

Det är svårt att läras om man inte känner trygghet. Att bli utsatt för mobbning är ingen trygghet alls. Skolorna borde verkligen jobba mot mobbning för mobbning kan ställa till så mycket. Skolorna borde se över sin likabehandlingsplan och se till att eleverna vet om att den finns. Annars är det ju ingen mening.